Vad skulle jag göra om jag blev barn på nytt?
Den frågan inleder romanen Liten igen som Janusz Korczak skrev 1925. Det är en berättelse om vad som händer när han plötsligt vaknar upp en morgon och är ett barn igen. Han skriver i jagform och berättar om lek, skola, familj och relationerna med sina kamrater. Det är tydligt att Janusz verkligen försöker sätta sig in i vad det innebär att vara ett barn. Han utgår från sina egna minnen och sina erfarenheter från arbetet som barnläkare och pedagog för att beskriva barnets upplevelser av sin värld. Idag skulle vi nog säga att Janusz använder ett ”barnperspektiv” i sin bok. Jag tror att Janusz skrev boken för att få oss vuxna att förstå hur viktigt det är att försöka skapa sig en bild av hur barn har det. Hur de kan uppleva olika saker som sker runt omkring dem.
65 år senare skrev den kände spädbarnsforskaren Daniel Stern en liknande bok, Ett litet barns dagbok. I den får vi följa det nyfödda barnets upplevelser av sina första år i livet. Genom boken vill Stern skapa en förståelse för att också det lilla barnet har ett inre liv, ett självständigt tänkande och en fri vilja.
Att använda sig av ett barnperspektiv i sitt arbete när vi möter barn är bra. Bäst för barnen är ändå att fråga efter deras perspektiv. Det är bara barnen själva som har den riktiga kollen. Därför genomför vi i Kan själv! arbetet alltid förstudier tillsammans med barn i åldern 1-2 år.